Som jag skrev sist så är Nora inne i världens utvecklingsfas. Hon lär sig någonting nytt varje dag. Bara förra veckan lärde hon sig ställa sig upp mot saker och idag gör hon det fort som tusan. Hon har också lärt sig krypa, ordentligt. Tidigare har hon ålat sig fram i en väldans fart men nu är hon uppe på alla fyra.
Vi har länge försökt få henne att klappa händerna, vilket hon också lärt sig nu. På kommando. Vinka har hon också fattat grejen med och gör om någon går iväg eller kommer hem.

Jätteroligt! Men, jag känner ju att min bebis börjar bli ett barn och det är inte så jätteroligt. Klart man blir stolt, men jag kommer sakna spädbarnstiden så brutalt...