En tur till akuten.
Igår blev en av mina värsta mardrömmar verklighet.
Nora satte en äppelbit i halsen. En riktigt stor en. Jag hörde hur hon kämpade för att svälja ned den, alltmedan jag slår henne i ryggen för att få upp den. Inget händer. Hon börjar få panik, jag får panik. Kör ner handen i halsen på henne. Känner ingenting. Gör det en gång till och får tag på den jäveln. Drar upp den.
Nora börjar skrika.
Lättnad. Ren och skär lycka. Mitt barn lever!
Då börjar blodet spruta ur halsen på henne. Jag ringer svågern (som har bil), sambon och svärmor. Ringer sjukvårdsrådgivningen som säger åt oss att åka in, ifall halsen svullnar igen.
Tar en taxi till akuten, där vi blir skickade till Öron/Näsa/Hals på undersökning.
Visade sig bara vara ett skrapsår (från mina naglar) på halsmandlarna, något som skulle läka inom de närmaste dagarna.
Tro mig när jag säger att det här, utan tvekan, var det värsta jag har varit med om. Jag är så otroligt lycklig att allt gick bra, i slutändan. Mitt älskade, älskade lilla barn, vad jag ska vara försiktig om dig! Mer än någonsin. 
Robinson 2011
Idag surfade jag iallafall in på Aftonbladets hemsida och inser att Robinson har haft premiär, helt utan min vetskap. När tusan hände detta?
Nu måste jag bunkra upp med mat framför dataskärmen och ta igen det jag missat.
Har ni sett första avsnittet? Vad tyckte ni?
Härliga helg.
Hela min svärfamilj fyller år under samma vecka. Svärmor, svåger och sambon. Så vi har haft kalas i dagarna tre. Det lär visa sig både i plånboken och på vågen.
Igår var det inte bara kalas, det var en sjuhelvetes fest också. Så fruktansvärt lyckat och jätteroligt! VIP-bord på strömpis med massa härliga människor. Så roligt!
Och som grädde på moset så slapp jag bakfylla. Awesome!
Nu sitter jag och avslutar helgen framför Celebrity Rehab och storbölar. Vad händer med en efter att man fått barn? Man gråter ju för allt. Varenda litet program!
(Tack för hjälpen med Noras nattmat förresten, har hjälpt massor! Vissa nätter har hon inte ens vaknat nu. Superstort tack!!)
Nattmål.
Min tjej äter alltid en flaska välling mitt i natten, kring typ 2-4. Inte jättemycket men en liten skvätt, för att somna om. Nu vill vi sluta med det här. Det är varken bra för henne eller för oss att springa upp om natten.
Hur har ni gjort för att på ett smärtfritt sätt sluta med nattmål?
Packning pågår.
Har så fruktansvärt mycket att göra nu. Skolstart, flytt, bebis och massor med födelsedagar/bröllop/annat. Kalendern är fullbokad. Både roligt och jobbigt, såklart.
Vi har ägnat både gårdagen och dagen med att packa ned våra liv i små flyttkartonger. Fy bubblan vad saker vi har! Helt galet. Saker man hade glömt bort att man hade, hittar man längst in i hyllorna. Men de saker jag saknar och försöker hitta är fortfarande spårlöst försvunna. Lite halvdrygt, men jag hoppas att de dyker upp innan vi flyttar.
Imorgon ska jag iväg och skriva ut alla betygen från sjuksköterskeutbildningen så jag kan validera undersköterskeutbildningen och få min examen. Borde vara klar till i januari, lagom till Nora börjar dagis. Då ska här tjänas pengar! Ska faktiskt bli jättekul att komma ut i arbetslivet igen.
Buzzning.
Denna gång har jag fått testa Dove's intense repair therapy balsam. Ett balsam som verkar under en minut och gör under för håret. Oavsett om håret är jättefrissigt eller bara behöver en lite boost så fungerar det, på riktigt. Jag har länge försökt hitta någonting som passar mitt långa hår innan, men när jag fick hem detta i brevlådan så blev jag faktiskt frälst. Blir till att köpa på sig en massa tuber av detta.
Saker man trodde man skulle göra.
1. Hjälmargös. Aldrig ätit innan men herregud vad jag ville beställa det på restauranger, bara för att.
2. Bada bubbelpool. Kan nog med gott samvete, såhär efteråt, erkänna att det hände någongång.
3. Måla om. Ja, alla rummen blev helt plötsligt skitfula och jag ville stå mitt i ångorna.
4. Åka bergodalbana. Även denna punkten sket jag fullkomligt i när jag i 7de månaden sprang runt på Grönan.
Men alla dessa saker kändes efteråt sjukt ointressanta. Varför skulle jag måla om? Äta fisk? Bada bubbelpool? Bara för att ungen var ute så var det ju fortfarande ingenting som JAG brukade syssla med innan.
Det är väl precis som när man var yngre, det förbjudna verkade alltid så mycket roligare medan det var just olagligt och förbjudet... När man väl fick lov att göra dem så var det inte längre kul.
Det fanns dock saker man var väldigt glad över att inte kunna göra som gravid också...men det får bli ett annat inlägg.
Har ni saker ni ville göra när ni var gravida och inte kunde/fick?
10 månader.
Massor har hänt sedan hennes förra månadsdag.
Nu kan/gör/gillar hon:
* Ställer sig upp och går längst saker utan problem.
* Går i trappor med hjälp.
* Har börjat prata på riktigt. Säger följande:
- Menmen= Nejmen!
- Va?= Va?
- Tiss= Kisse
- Katt- Katt
- Off!= Voff
- Baba= Pappa
- Mamma= Mamma
- Ejej!= Hejhej
- Namnam= Namnam
- Jaja- Ajaj!
* Har fått världens separationsångest när hon ska sova.
* Har upptäckt vanlig mjölk och ÄLSKAR det.
* Kan krypa ordentligt, på alla fyra.
* Har kollat på sin första långfilm (hon hade feber så hon tyckte mest det var mysigt att sitta där och titta med mig), Rio. Som förövrigt är en jättegullig animerad film. Se den!
En "skit"dag.
Tidigare i veckan hade jag en riktigt vidrig dag tillsammans med min dotter och kattunge.
Dottern sov middag och jag gjorde diverse hemmasysslor under tiden. I sovrummet var det knäpptyst så jag antog ju att hon fortfarande sov. Jag skulle just sätta på mig badkläder när jag insåg att hon faktiskt var vaken. Linserna var inte på så jag såg inte så värst bra, bara att hon var glad som en lärka. Vilket hon alltid är.
När jag skulle till att ta upp henne känner jag en fruktansvärd doft. Först då såg jag; Dottern var helt täckt i bajs. Sängen var täckt. Sängkläderna, gosedjuren och speldosan. ALLT!
Ungen hade själv kastat av sig blöjan och smetat bajs överallt. Smakat på skiten hade hon också gjort.
Det var bara att kasta henne i badkaret, inte mer med det.
Vi hade lite bråttom så jag packade in katten i kattburen (hon följer med oss överallt) för att traska iväg mot "plaskis". På vägen dit känner jag, återigen, doften av skit. Suckar lite för mig själv och undrar om inte ungen är färdigbajsad snart.
Kort därefter inser jag att kattungen bajsat på sig. I buren. Det är bajs överallt. IGEN!!!
Vad fan är oddsen??? 
När inte allt går som man tänkt sig.
Jag vet att barnen somnar tidigt om kvällarna, men ändå? Då har man ju tusen andra saker man vill göra.
Det verkar ju sannerligen som att majoriteten av unga föräldrar separerar och jag förstår varför. Man hinner inte med sig själv eller varandra. Man hinner heller inte med att bara vara en vanlig 20 åring. Åtminståne inte utan att få världens sämsta samvete efteråt. Man vill vara en perfekt, vuxen familj och samtidigt vara precís som sina jämnåriga vänner. Hur ska man få det att gå ihop? Det går ju inte.
Jag kan erkänna att jag har lite panik. Att jag känner mig lite fastkedjad emellanåt. Men i långa loppet är det ju värt det och jag önskar inte bort min Nora för någonting i världen. Men det är tufft iallafall.
Idag har jag en riktigt dålig dag. Om ni inte förstod det.
BVC-besök.
Vi pratade lite om säkerhet i hemmet och att det inte var någon brådska med att vända på sittvagnen. På den tiden då hon hade bebis (hennes barn var tydligen tonåringar nu) så satt man vänd åt mamma tills man var runt 3 år. Så det är inte bråttom. Frågade mer för att min tös brukar bli uttråkad när vi promenerar... Men tror jag låter henne sitta åt mig ett tag till!
Huvudomfång:
Födsel (9/10-10): 34 cm
1/6: 43.5 cm
Idag: 45 cm
Vikt:
Födsel: 3590 g
1/6: 8310 g
Idag: 9130 g
Längd:
Födsel: 52 cm
1/6: 69 cm
Idag: 73 cm
Nästa gång är det dags för vaccination nr 3. Det ser vi inte fram emot!
