när du var gravid, var du orolig för missfall då? hur får man bort dom tankarna?

Jo, jag var rätt orolig faktiskt. Speciellt med tanke på att jag hade druckit en hel del alkohol innan jag fick reda på att jag var gravid. Jag fick reda på min graviditet i v. 8 och hade då 4 veckor kvar till den magiska 12:e veckan (då risken för missfall minskar och nästan är obefintlig) så jag var livrädd under de veckorna. Men när jag äntligen kommit över vecka 12 så försvann oron helt faktiskt. Det var nog framförallt för att jag hade en otroligt bra barnmorska som lugnade ner mig och sa att risken var väldigt liten och att det knappt finns något som du, som gravid, kan göra som skulle kunna skada barnet så mycket att det blir missfall.

Du kan nog vara lugn. Sålänge du är frisk och äter dina vitaminer och får i dig all näring du behöver så är risken för missfall ingenting att oroa sig över.

Re: Jag hade inte heller några symptom så därför kunde jag gå i 8 veckor utan att veta. Det var väl lite förnekelse också. Jag hade haft väldigt ont i brösten och varit trött typ, men hade inte relaterat det till att jag skulle vara gravid. Att jag ens gjorde ett grav-test var en slump faktiskt. Jag skulle byta preventivmedel till en P-dator och då var man tvungen att göra ett graviditetstest innan man kunde beställa den. Och ja, på den vägen är det...

Jag gjorde 4 ultraljud under min graviditet. 2 KUB (första gjordes i v.9 vilket var för tidigt), ett RUL och ett tillväxtultraljud. På alla ultraljudet fick vi höra att allt såg väldigt bra ut, det gjorde säkerligen sitt det med. Lugnade ner mig alltså.