6 månader.
Nu har vi verkligen nått en milstolpe i Noras liv. 6 månader. Ett halvår. Förstår ni? Det är helt galet. Min lilla, lilla bebis är snart ett barn. Kan snart göra massa saker själv. Behöver snart inte mig. Crazy!
Nu kan hon:
- Kan sitta helt själv
- Har lärt sig ta av folk glasögonen. Mycket poppis!
- Börjar få svårare att somna och vaknar oftare om nätterna.
- Följer sina rutiner på pricken under veckorna.
- Äter fyra mål med riktig mat om dagen. Gröt, lunch-burk, fruktpuré till mellis och nattvälling. Lite ersättning däremellan.
Idag har vi haft lite kalas. Såklart. Med tårta och lite presenter. Klart det ska firas, att vi har hållt henne vid liv i ett halvår.
Nu kan hon:
- Kan sitta helt själv
- Har lärt sig ta av folk glasögonen. Mycket poppis!
- Börjar få svårare att somna och vaknar oftare om nätterna.
- Följer sina rutiner på pricken under veckorna.
- Äter fyra mål med riktig mat om dagen. Gröt, lunch-burk, fruktpuré till mellis och nattvälling. Lite ersättning däremellan.
Idag har vi haft lite kalas. Såklart. Med tårta och lite presenter. Klart det ska firas, att vi har hållt henne vid liv i ett halvår.
Vårbarn.
Har haft två skitmysiga vårdagar med grillning och promenader i solen. Lätt bästa årtiden att ha bebis på! Man behöver inte trycka ner ungen i overallen men det är inte så varmt att man måste tänka på att smörja in och skydda mot solen. Man kan bara njuta, helt enkelt.
Nästa unge planeras in till någon vår framöver. Där med basta. Ett höst- och ett vårbarn. Det vill jag ha. Sedan kanske en tredje någonstans däremellan. Vi får se.
Att bero på fler ungar. Jag är verkligen på det klara med att jag vill ha fler. Min sambo vill också ha fler i framtiden. Hur som helst. Jag hade uppdaterat min facebookstatus för några dagar sedan med " Nu har jag bestämt vad nästa unge ska heta" eller något sådant. Detta upprörde massor. Konstigt nog. De tyckte inte jag njöt av det jag hade nu och att jag inte behövde skynda så mycket.
Till saken hör ju att jag verkligen inte skrev någonting om att jag planerade att bli gravid nu. Nej, gud. Det har jag inga som helst planer på. Har ju satt in en spiral av en anledning liksom. Inga knodds på minst 2 år iallafall. Men då, då vet jag vad ungen ska heta. Om det blir en flicka iallafall.
Någon mer som "redan" bestämt sig för fler barn?
Ska inte tråka ut er mer. Nu väntar middag och fredagsmys. (Har faktiskt köpt choklad att smaska på. Men det är en överraskning till Mr.Pappa så säg ingenting!)
Nästa unge planeras in till någon vår framöver. Där med basta. Ett höst- och ett vårbarn. Det vill jag ha. Sedan kanske en tredje någonstans däremellan. Vi får se.
Att bero på fler ungar. Jag är verkligen på det klara med att jag vill ha fler. Min sambo vill också ha fler i framtiden. Hur som helst. Jag hade uppdaterat min facebookstatus för några dagar sedan med " Nu har jag bestämt vad nästa unge ska heta" eller något sådant. Detta upprörde massor. Konstigt nog. De tyckte inte jag njöt av det jag hade nu och att jag inte behövde skynda så mycket.
Till saken hör ju att jag verkligen inte skrev någonting om att jag planerade att bli gravid nu. Nej, gud. Det har jag inga som helst planer på. Har ju satt in en spiral av en anledning liksom. Inga knodds på minst 2 år iallafall. Men då, då vet jag vad ungen ska heta. Om det blir en flicka iallafall.
Någon mer som "redan" bestämt sig för fler barn?
Ska inte tråka ut er mer. Nu väntar middag och fredagsmys. (Har faktiskt köpt choklad att smaska på. Men det är en överraskning till Mr.Pappa så säg ingenting!)
Babysång.
Det har varit en fantastisk dag i storstaden. Solen sken och det var riktigt skönt ute. Att ta massor med blodprov+ gynundersökning var väl kanske inte riktigt lika skönt. Men nu är det gjort och provsvaren kommer om några veckor. Bara att vänta.
Babysången igår var typ det bästa vi har gjort. Nora skrattade högt och var så pigg på allt vi gjorde. "Imse, vimse spindel" är utan tvekan den nya favoriten. Alldeles lagom med typ 20 minuters sånglektion en gång i veckan. Det borde man ju kunna klämma in utan att få ångest över att man inte hinner med annat.
Så, det jag egentligen bara ville ha sagt var att; Alla med småknoddar som gillar ljud borde gå på babysång!
En annan cool sak från babysången var att Nora reagerade på sitt namn. "Kör"-ledaren sa "Nora" högt och tydligt när det var tyst i rummet och den enda bebisen som reagerade var just Nora. Riktigt fränt att de redan vet vad de heter. Tycker iallafall jag.
Min stora lilla flicka.
Babysången igår var typ det bästa vi har gjort. Nora skrattade högt och var så pigg på allt vi gjorde. "Imse, vimse spindel" är utan tvekan den nya favoriten. Alldeles lagom med typ 20 minuters sånglektion en gång i veckan. Det borde man ju kunna klämma in utan att få ångest över att man inte hinner med annat.
Så, det jag egentligen bara ville ha sagt var att; Alla med småknoddar som gillar ljud borde gå på babysång!
En annan cool sak från babysången var att Nora reagerade på sitt namn. "Kör"-ledaren sa "Nora" högt och tydligt när det var tyst i rummet och den enda bebisen som reagerade var just Nora. Riktigt fränt att de redan vet vad de heter. Tycker iallafall jag.
Min stora lilla flicka.
Pottans nya ljud.
Alltså, min dotter är verkligen speciell. Så fort vi åker på grus eller något annat som gör att vagnen skumpar lite så låter hon såhär:
Gör era bebisar det med? Ingenting konstigt egentligen, det låter ju roligt liksom. Men man undrar ju var hon lärt sig det...
Gör era bebisar det med? Ingenting konstigt egentligen, det låter ju roligt liksom. Men man undrar ju var hon lärt sig det...
Bästa presenten, sa Nora.
"Ingen kan vara nere med en ballong"- Nalle Puh.
Pott-träning
Fick hem en potta som svärmor köpt på Ullared igår. Invigde den imorse. Nora satt och skrattade där en stund och efter några minuter kom både det ena och det andra i pottan. Så duktig tjej!
Pottan var förövrigt en grej för sig. När avföringen nuddat "botten" så spelade den en melodi. Någonting som varesig jag eller sambon hade någon aning om innan. Kan säga att vi blev rätt fundersamma alla tre, när melodin började spelas och vi inte förstod varifrån. Slutade inte låta förrän man hade tömt pottan heller. Men det kanske är bra? Så man vet om någonting hänt.
Nu ligger plutan och smaskar på en äppelbit i en sådan där smart smak-napp. Supersmart om di små inte fått tänder än eller om man är rädd att de ska sätta i halsen! Umami taste teaser, heter den. Kostar 99 kr tror jag, men vi fick den för 49 på barnmässan. Kap!
Pottan var förövrigt en grej för sig. När avföringen nuddat "botten" så spelade den en melodi. Någonting som varesig jag eller sambon hade någon aning om innan. Kan säga att vi blev rätt fundersamma alla tre, när melodin började spelas och vi inte förstod varifrån. Slutade inte låta förrän man hade tömt pottan heller. Men det kanske är bra? Så man vet om någonting hänt.
Nu ligger plutan och smaskar på en äppelbit i en sådan där smart smak-napp. Supersmart om di små inte fått tänder än eller om man är rädd att de ska sätta i halsen! Umami taste teaser, heter den. Kostar 99 kr tror jag, men vi fick den för 49 på barnmässan. Kap!
Barnmässan i Karlstad.
Packade in familjen i svärmors bild och bad henne köra oss till Karlstad för barnmässan och för att besöka Anna, W och hennes sambo som flyttat dig.
Mässan var över förväntan. Fick med mig massvis med gratisprylar hem. Även en del presenter som svärmor stod för. Bland annat en fjärilsballong och badbrallor. Nu kan jag alltså plaska runt med Pottan i Örebros simhallar utan att oroa mig för att hon skiter ner poolerna. Toppen!
Kände efter att jag besökt mässan att det hade varit ännu bättre att besöka den som gravid. Fanns så mycket grejer som man hade behövt i starten, när bebis är minimini. Min brutta är liksom aningens förstor för det mesta som kom i påsarna, men jag tänker banne mig klämma ned henne i de fina kläderna hon fick (trots att det var strl 56 och hon har 62...). Allt går med våld.
Vi åkte ju och hälsade på Anna och W också, som sagt. De har flyttat till ett litet radhus, typ. Skitmysigt. Hängde där över en fika och lite kramkalas. Grabben hade växt som ogräs. Han är så stor, så stor. Och kan så himlans mycket. Trots att det bara skiljer en månad mellan honom och Nora så kan han bra mycket mer saker. Svåra saker.
Men Nora kommer dit i sinom tid.
Nu är jag helt slut efter en lång dag (Nora tvingade upp mig innan solen gått upp...) så nu tackar jag för mig. Punkt och slut.
Mässan var över förväntan. Fick med mig massvis med gratisprylar hem. Även en del presenter som svärmor stod för. Bland annat en fjärilsballong och badbrallor. Nu kan jag alltså plaska runt med Pottan i Örebros simhallar utan att oroa mig för att hon skiter ner poolerna. Toppen!
Kände efter att jag besökt mässan att det hade varit ännu bättre att besöka den som gravid. Fanns så mycket grejer som man hade behövt i starten, när bebis är minimini. Min brutta är liksom aningens förstor för det mesta som kom i påsarna, men jag tänker banne mig klämma ned henne i de fina kläderna hon fick (trots att det var strl 56 och hon har 62...). Allt går med våld.
Vi åkte ju och hälsade på Anna och W också, som sagt. De har flyttat till ett litet radhus, typ. Skitmysigt. Hängde där över en fika och lite kramkalas. Grabben hade växt som ogräs. Han är så stor, så stor. Och kan så himlans mycket. Trots att det bara skiljer en månad mellan honom och Nora så kan han bra mycket mer saker. Svåra saker.
Men Nora kommer dit i sinom tid.
Nu är jag helt slut efter en lång dag (Nora tvingade upp mig innan solen gått upp...) så nu tackar jag för mig. Punkt och slut.
Det går framåt.
Vilka händelserika dagar vi har haft här hemma. Som ni vet så är det tänder på G och vi har således haft mycket skrik och gråt här. Framförallt på nätterna. Men även roliga saker har hänt;
Igår satt ungen själv. Helt utan problem i flera minuter. Jag fick nästan lite panik över att hon överansträngde sig så jag puttade efter ett tag tillbaka henne mot soffan igen. Idag satt hon ännu mer. Man kan riktigt se hur stolt hon är över sig själv.
Idag somnade hon i maten istället. Inte så mycket framsteg i utvecklingen kanske. Men så roligt att se! Lite bitter över att jag inte fick med det på film.
Igår satt ungen själv. Helt utan problem i flera minuter. Jag fick nästan lite panik över att hon överansträngde sig så jag puttade efter ett tag tillbaka henne mot soffan igen. Idag satt hon ännu mer. Man kan riktigt se hur stolt hon är över sig själv.
Idag somnade hon i maten istället. Inte så mycket framsteg i utvecklingen kanske. Men så roligt att se! Lite bitter över att jag inte fick med det på film.
Help, pliiiis!
Jag tänkte jag skulle fråga er, kloka mammor, pappor och annat klokt folk som läser.
Min dotter har börjat tycka illa om folk och är verkligen inte sen med att visa det. Jag vet inte om det är allmänt hat eller om hon är rädd, men någonting är det iallafall.
Min mamma, hennes mormor, ligger just nu inte så bra till. Inte hennes fästman heller, för den delen.
Så fort de kommer för nära så gallskriker hon och slutar inte förrän efter massa tröst från mig. Så kan vi ju inte ha det! Jag vill ju att vi ska kunna hänga lika mycket hos min mamma som hos sambons.
Vad ska jag göra? Har ni varit med om samma sak? Är det bara att vänta ut det?
Min dotter har börjat tycka illa om folk och är verkligen inte sen med att visa det. Jag vet inte om det är allmänt hat eller om hon är rädd, men någonting är det iallafall.
Min mamma, hennes mormor, ligger just nu inte så bra till. Inte hennes fästman heller, för den delen.
Så fort de kommer för nära så gallskriker hon och slutar inte förrän efter massa tröst från mig. Så kan vi ju inte ha det! Jag vill ju att vi ska kunna hänga lika mycket hos min mamma som hos sambons.
Vad ska jag göra? Har ni varit med om samma sak? Är det bara att vänta ut det?
Tandsprickning.
Verkar vara lite lugnare på tandfronten idag. Har inte behövt proppa ungen full av alvedon iallafall. Vilket elände det är, det hade jag inte väntat mig!
Fick lite tips när jag surfade runt igår som jag tänkte jag kunde dela med mig av.
* Lägga in tuggleksaker i frysen och sedan låta barnet suga på dem.
* Mata med fruktpuré/yoghurt som legat i kylskåpet.
* Ge en skalad, rå morot att tugga på.
* Dricka kallt vatten
* Tugga på en frusen tvättlapp
Och i värsta fall ge alvedon då. Prövade fruktpuré igår och det verkade lindra ganska bra, trots att hon hatar smaken av det.
(Tydligen kan öroninflammation misstas för tandsprickning också)
Fick lite tips när jag surfade runt igår som jag tänkte jag kunde dela med mig av.
* Lägga in tuggleksaker i frysen och sedan låta barnet suga på dem.
* Mata med fruktpuré/yoghurt som legat i kylskåpet.
* Ge en skalad, rå morot att tugga på.
* Dricka kallt vatten
* Tugga på en frusen tvättlapp
Och i värsta fall ge alvedon då. Prövade fruktpuré igår och det verkade lindra ganska bra, trots att hon hatar smaken av det.
(Tydligen kan öroninflammation misstas för tandsprickning också)
Tänder på g?
Jag har en gnällpotta här. Inte hela tiden, tack och lov. Men ett par timmar per dag går åt att bara gnälla och gny. Vad jag har förstått så kan det vara tänder som håller på att bryta ut. Med tanke på att hon stoppar allt i munnen och verkligen biter hårt så är jag beredd att tro på det.
Har en bitring inne i kylen som hon ska få tugga på imorgon, hoppas det hjälper.
Vad brukar annars fungera?
Har en bitring inne i kylen som hon ska få tugga på imorgon, hoppas det hjälper.
Vad brukar annars fungera?
In your face.
Nora och jag satt och mös (myste?!) i soffan imorse när Mr.Pappa kom in.
Mr. Pappa: Här sitter du Nora och har mjukisbrallor. Du kommer bli precis som din mamma när du blir stor.
Nora: Mmm, Mamma!!
Ja, jag tror min dotter har valt sida. Joined the dark side. Mjukisbrallesidan. Där ska hon och jag leva lyckliga i alla dagar.
(Hon har lärt sig säga mamma efter att jag har tjatat hål i huvudet på henne med det ordet. Nu relaterar hon det inte alltid till mig, utan oftast till mat, som i "namnam", eller som skällsord. Typ)
Mr. Pappa: Här sitter du Nora och har mjukisbrallor. Du kommer bli precis som din mamma när du blir stor.
Nora: Mmm, Mamma!!
Ja, jag tror min dotter har valt sida. Joined the dark side. Mjukisbrallesidan. Där ska hon och jag leva lyckliga i alla dagar.
(Hon har lärt sig säga mamma efter att jag har tjatat hål i huvudet på henne med det ordet. Nu relaterar hon det inte alltid till mig, utan oftast till mat, som i "namnam", eller som skällsord. Typ)
Fel på mig eller dem?
Ibland känner jag mig som världens sämsta mamma och ibland som världens bästa. Däremellan känner jag mig helt okej. Mitt barn lever, är hel, ren och frisk. Hon andas och hjärtat slår. So far, so good.
Jag märker att vissa mammor oroar sig. För allt. Kanske helt i onödan?
Jag kokar exempelvis aldrig vatten till Noras ersättning, jag tar det kallt från kranen och ställer in i micron. Tappar hon nappen så sköljer jag av den innan jag stoppar den i hennes mun. Orkar inte koka den varje gång. Har inte tid. Jag låter henne leka framför tvn i sitt babygym för att få lite tid att slösurfa på datorn, fast att jag har hört att Tvn inte är bra för småbarn.
Är det bara jag eller nojar mammor för mycket nu för tiden? Eller borde jag skärpa mig?
Jag märker att vissa mammor oroar sig. För allt. Kanske helt i onödan?
Jag kokar exempelvis aldrig vatten till Noras ersättning, jag tar det kallt från kranen och ställer in i micron. Tappar hon nappen så sköljer jag av den innan jag stoppar den i hennes mun. Orkar inte koka den varje gång. Har inte tid. Jag låter henne leka framför tvn i sitt babygym för att få lite tid att slösurfa på datorn, fast att jag har hört att Tvn inte är bra för småbarn.
Är det bara jag eller nojar mammor för mycket nu för tiden? Eller borde jag skärpa mig?
BVC-besök och vaccination 2.
Idag var det dags för BVC-besök med vaccination. Ingenting man som förälder ser fram emot. Men det gick bra, hon var tapper. Skrek lite och tårarna sprutade några ögonblick men hon bet ihop rätt fort.
Här var dagens mått:
Huvudomfång:
Födsel: 34 cm
Sist: 40, 5 cm
Idag: 42 cm
Vikt:
Födsel: 3590 g
Sist: 6160 g
Idag: 7060 g
Längd:
Födsel: 52 cm
Sist: 62,5 cm
Idag: 64 cm
900 gram. På 4 veckor. Det är tamigtusan riktigt bra! Det var inte bara inbillning att hon vägde bra mycket mer än sist.
Nu ligger hon här och smågnyr lite. Inte allt för nöjd med tillvaron men inte heller supermissnöjd. Vill nog mest bara sitta hos mig, verkar det som. Det får bli en sådan dag idag!
Här var dagens mått:
Huvudomfång:
Födsel: 34 cm
Sist: 40, 5 cm
Idag: 42 cm
Vikt:
Födsel: 3590 g
Sist: 6160 g
Idag: 7060 g
Längd:
Födsel: 52 cm
Sist: 62,5 cm
Idag: 64 cm
900 gram. På 4 veckor. Det är tamigtusan riktigt bra! Det var inte bara inbillning att hon vägde bra mycket mer än sist.
Nu ligger hon här och smågnyr lite. Inte allt för nöjd med tillvaron men inte heller supermissnöjd. Vill nog mest bara sitta hos mig, verkar det som. Det får bli en sådan dag idag!
5 månader.
Nora blev ju 5 månader i onsdags. Jag grattade henne självklart, glömde bara skriva om det i bloggen.
Nu kan/gör hon:
- Kan sitta med ytterst lite stöd
- Gillar att pilla med sina händer- bättre motorik.
- Härmar ljud och ord väldigt lätt och pratar konstant. (säger nu mama utan problem)
- Vill ha mer närhet när hon ska sova
- Har blivit lite mer blyg inför folk hon inte känner så bra.
- Äter två riktiga mål mat om dagen, lunch och kvällsmat.
- Fullkomligt älskar att busa. Bli kittlad, pussad på, pratad med. All fokus på Nora!
Stora tjejen. Jag blir lika chockad varje månad.
Nu kan/gör hon:
- Kan sitta med ytterst lite stöd
- Gillar att pilla med sina händer- bättre motorik.
- Härmar ljud och ord väldigt lätt och pratar konstant. (säger nu mama utan problem)
- Vill ha mer närhet när hon ska sova
- Har blivit lite mer blyg inför folk hon inte känner så bra.
- Äter två riktiga mål mat om dagen, lunch och kvällsmat.
- Fullkomligt älskar att busa. Bli kittlad, pussad på, pratad med. All fokus på Nora!
Stora tjejen. Jag blir lika chockad varje månad.
Snabb tripp till Sthlm.
Varning för ointressant och otroligt långt inlägg.
Jag fick biljetter hemskickade från Karolinska sjukhuset i Solna förra veckan. Det var dags för ny vaccinspruta (jag är med i en studie om livmoderhalscancer och får vaccinet gardasil i forskningssyfte). Nora fick hänga med, såklart.
Var riktigt skönt att komma bort ett par timmar från gamla gråa Örebro. Jag må älska min hemstad, men miljöombyte skadar aldrig. Kände verkligen att jag ville flytta tillbaks. Att jag saknade både staden och mina vänner som bor där.
Hur som helst. Tågresan gick helt utan problem. Nora charmade brallorna av alla passagerarna med sitt skratt och snack. Bussresan till sjukhuset gick precis lika bra (älskar förövrigt att det är gratis att åka buss med barnvagn i Sthlm...borde införas här hemma). Tog min spruta, pratade med läkaren om nästa besök då nya cellprover ska tas och fick lite sjukhusmat. Köttbullar och pulvermos. Kunde varit bättre, men kunde också varit sämre så jag klagar inte.
Nora fick äta lite morot/palsternacka i personalrummet. Tydligen var det mycket mer spännande att kolla på alla läkare/sköterskor som satt runt bordet och åt semla, så det var inte mycket mat som gick ner.
Vi tog bussen upp på stan igen för att ströva omkring med min kompis FotoJohan (minns ni? Annars var han min arbetskamrat på Grönan). Har verkligen saknat honom. Vi har haft så många fina stunder ihop. Sommaren 2009.
Ja, och sedan var det dags att ta tåget hem igen. Hemresan gick riktigt bra den med, om man bortser från den bitterfittan som satte sig brevid oss. Hon bad mig få tyst på en superglad Nora. Vilket skämt. Få tyst på en 5 månaders bebis. Hur skulle det gå till?
Kan ju tillägga att Nora var på strålande humör trots att hon inte sov en sekund under hela dagen. Inte en enda tupplur. Helt sjukt. Hon sov redigt gott när vi sedan kom hem iallafall.
Jag fick biljetter hemskickade från Karolinska sjukhuset i Solna förra veckan. Det var dags för ny vaccinspruta (jag är med i en studie om livmoderhalscancer och får vaccinet gardasil i forskningssyfte). Nora fick hänga med, såklart.
Var riktigt skönt att komma bort ett par timmar från gamla gråa Örebro. Jag må älska min hemstad, men miljöombyte skadar aldrig. Kände verkligen att jag ville flytta tillbaks. Att jag saknade både staden och mina vänner som bor där.
Hur som helst. Tågresan gick helt utan problem. Nora charmade brallorna av alla passagerarna med sitt skratt och snack. Bussresan till sjukhuset gick precis lika bra (älskar förövrigt att det är gratis att åka buss med barnvagn i Sthlm...borde införas här hemma). Tog min spruta, pratade med läkaren om nästa besök då nya cellprover ska tas och fick lite sjukhusmat. Köttbullar och pulvermos. Kunde varit bättre, men kunde också varit sämre så jag klagar inte.
Nora fick äta lite morot/palsternacka i personalrummet. Tydligen var det mycket mer spännande att kolla på alla läkare/sköterskor som satt runt bordet och åt semla, så det var inte mycket mat som gick ner.
Vi tog bussen upp på stan igen för att ströva omkring med min kompis FotoJohan (minns ni? Annars var han min arbetskamrat på Grönan). Har verkligen saknat honom. Vi har haft så många fina stunder ihop. Sommaren 2009.
Ja, och sedan var det dags att ta tåget hem igen. Hemresan gick riktigt bra den med, om man bortser från den bitterfittan som satte sig brevid oss. Hon bad mig få tyst på en superglad Nora. Vilket skämt. Få tyst på en 5 månaders bebis. Hur skulle det gå till?
Kan ju tillägga att Nora var på strålande humör trots att hon inte sov en sekund under hela dagen. Inte en enda tupplur. Helt sjukt. Hon sov redigt gott när vi sedan kom hem iallafall.
Tips.
Jag tänkte jag skulle tipsa er med barn i Noras ålder (dvs typ 4-5 månader) om kvällsmat. Denna lilla burk älskas inte bara av henne utan också av mig. Hon slukar all mat på tallriken på 5 minuter och står sig sedan på gröten till 7 på morgonen (hon äter den vid 20 på kvällen). Win- win. Har visserligen bara sett den i en Ica-butik hittills, men om man letar så finner man den nog. Kostar ca 12 kronor burken, men den räcker till två kvällar.
Hon älskar den verkligen!
Ensam hemma.
Har ensamtid. Alldeles för mycket ensamtid, en överdos. Vet liksom inte vad jag ska göra av tiden. Vad gjorde man innan man fick barn? Jag är så ovan att jag satte mig framför bigbrother-live. Det säger en hel del, det. Tittar på helt meningslösa konversationer med skåningar. Förstår hälften av vad som sägs. Allt för att slippa känna mig ensam.
Folk säger att man ska "njuta", men ingenting får mig att njuta så som min dotters leende. Men o andra sidan, dessa ensamma timmar får mig ju att inse hur otroligt lyckligt lottad jag är och hur mycket jag älskar min dotter. Det är ju aldrig dåligt att bli påmind om sånt.
Så, nu ska jag sitta här en timme till och njuta av tystnaden för att sedan gå iväg och våldspussa min tös.
Tack hjärtat för att du tog henne en stund idag. Nu kan jag vara världens bästa mamma i 5 månader till, tills nästa gång! 
Fruktansvärda verklighet.
Som de flesta som läser min blogg vet så har jag en brutal fobi för döden. Den har blivit mycket värre sedan jag fick barn också. Underbart.
Hur som helst, gjorde misstaget och satte mig framför en dokumentär på Tv4play- Leva med mord. Handlar om människor som blivit av med någon närstående genom hemska mord. Första avsnittet var okej. En man hade bjudit in en arbetsgivare i tron att han bara skulle äta middag med honom och hans fästmö. Arbetsgivaren bad mannen gå iväg och ringa ett samtal åt honom. Under tiden mördade han hans flickvän med en kökskniv. Hemskt, ja visst. Men ingenting emot andra avsnittet.
Där har vi en fembarns mamma. En helt vanlig familj utan problem. Allt var frid och fröjd till ena sonen träffar en tjej som börjar stalka honom. På en fest bestämmer sig tjejen för att om inte hon kan få killen så ska baske mig ingen få honom. Hon skjuter in en spruta med rent heroin i hans blod. Så var sonen död.
Familjen blir splittrad och alla mår givetvis jättedåligt över mordet på sonen. Sämst mådde en av hans systrar. Hon begravde sorgen i droger. Familjen försökte på alla vis få henne att sluta men det var omöjligt. Efter flera månader (år?!) av missbruk försvann hon plötsligt. Ingen visste var hon tog vägen. Alla leta besatt men ingen fann henne. 6 månader senare får de reda på att hon också blivit mördad. Av sin galna pojkvän. Med en köksyxa.
Hur stor är chansen att man förlorar två av sina fem barn genom mord? Vad är det för jävla skitvärld vi lever i?
Slutord från mamman i avsnittet: " I am a broken mother with her heart ripped out of her chest"
Nej fy, nu kommer jag ju aldrig våga lämna Nora ur sikte. Får fan ta och bli hemmafru. Aldrig låta henne vara ensam.
Hallå baksmällan!
Jag hade fest igår, eftersom att jag fyllde i början av veckan. Jag drack i mina gamla mått mätt inte alls mycket. I dagens mått; alldeles för mycket tydligen. Fy tusan vad jag inte mår som jag förtjänar idag! Jag mår skunk. Vill bara ligga i min säng med en påse chips, en hink och en stor fet pizza. Men när man har världens sötaste, piggaste och vackraste dotter så går inte det. Åtminståne inte när hon inte ens är 5 månader. Så nu får jag sittta här med ett skramlade babygym i sängen, en uthälld kopp te över täcket och skämmas.
Kan inte ens ta det lugnt idag, nej för då har fadern bjudit in oss på kalas. Och vi ska hjälpa morsan flytta. Underbart!
Nu ska jag sluta prata om min bakfylla och lägga fokus på det som bloggen ska handla om istället. Nora. Hon har hittat båda sina fötter idag. Förut har det bara varit högerfoten men nu är det alltså båda. Jag som var rädd att hon skulle hoppa på ett ben i framtiden, vilken syn. Men nu slipper jag oroa mig alltså, skönt!
Kan inte ens ta det lugnt idag, nej för då har fadern bjudit in oss på kalas. Och vi ska hjälpa morsan flytta. Underbart!
Nu ska jag sluta prata om min bakfylla och lägga fokus på det som bloggen ska handla om istället. Nora. Hon har hittat båda sina fötter idag. Förut har det bara varit högerfoten men nu är det alltså båda. Jag som var rädd att hon skulle hoppa på ett ben i framtiden, vilken syn. Men nu slipper jag oroa mig alltså, skönt!
