Sagan om hårddisken.

Jag har en hårddisk, en extern, där jag förvarar allt. Precis varenda liten bild, varje film, varje dokument och varje serieavsnitt. Mitt liv finns i den lilla lådan. Allt.
Nu har ju, som ni vet, min dotter börjat åla sig framåt och gillar att dra i sladdar. Igår var det min hårddisk's sladd hon fick tag i. Den for i backen (tack Gud, för att den inte träffade Nora!!!) och nu är den trasig. Alltså jättetrasig. Funkar inte alls.
Jag frågade en datakunnig killkompis om vad en reparation går på. Ett par hundralappar hade jag tänkt och tänkte att "Nej, nu överdriver du, Micaela!". Förstå min panik när snubben kastar ur sig "Tiotusentals kronor" och faktiskt är seriös.

Vad fan ska jag göra nu? Alla bilder från Noras förlossning? Hennes fotografering med Mr.Pappas kompis? Mammas bröllop? Min student? Hela min gymnasietid? Umeå? Gröna Lund? Kreta?
Filmer och serier kan jag ju fixa igen. Men resten är ju omöjligt att få tillbaks. Nej, fy vad detta suger!

Ska iallafall försöka lämna in den och se. Det kanske inte är helt kört?

Kommentarer
Postat av: Anonym

det hände mig med fast med förra datorn som la helt av.. tack och lov hade jag framkallat alla kort från förlossningen och under hennes första tid. Det är det ända jag kan rekomendera till nästa gång. framkalla till riktiga kort! puss

2011-05-28 @ 09:59:36
URL: http://kolthoff.blogg.se/
Postat av: Malin och Nova

Herregud vad hemskt!! Förstår hur du känner dig.

Jag förlorade massa bilder en gång, dock inga lika viktiga som förlossning och sådana saker.

Men din datorkunniga kompis, han kan inget om att laga eller så?

Jag vet inte om jag känner någon, kanske kan kolla.

Kramar!!

2011-05-28 @ 12:05:17
Postat av: TinA

Neeeeeej vad typiskt!!!! :O Åh sånt ger mig jättegrov ångest. Hoppas verkligen att de lyckas reparera den.. Gärna för en lite mindre peng också. :S Min Paul köpte nån liten mojäng-kabel för hårddiskar då min bärbara valde att krascha varannan månad ungefär. Så innan vi formaterade om datorn, kunde han föra över alla filer (bilder, läxor, filmer, musik, spelfiler m.m) från den bärbara datorns hårddisk till hans. Tur det, annars hade jag dött.



Svar: för lite mer än 23 år sedan valde mina föräldrar att döpa mig till Martina. Ingen, allra minst jag, förstår hur deras hjärnor var funtade på den tiden då jag inte är någon martina. Så nu har jag bytt till Tina, som nästan alla känner till mig som :)

2011-05-28 @ 13:59:16
URL: http://egoism.blogg.se/
Postat av: martha

Neej! fy vad tråkigt! det hände oss med. fast för fyra år sen och ALLT försvann. Så jag förstår hur det känns.



Tur att Nora inte blev träffad iallafall.

2011-05-28 @ 14:16:54
URL: http://marthab.blogg.se/
Postat av: Anonym

aldrig hört talas om backup??

2011-05-28 @ 20:37:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Min profilbild
RSS 2.0