Helger.
Jag vet att många älskar sina helger. Nästan så att man lever för helgerna. Speciellt om man har familj och barn. Det blir liksom ens tid tillsammans då man kan hitta på en massa skojigheter.
Inte för mig. På helgerna vet jag att jag måste jobba 8 h/dag och att min dotter förmodligen sover när jag kommer hem. Att jag har gått miste om två dagar av hennes liv, per vecka.
Jag hatar mina helger. Avskyr.
Jag önskar så att jag kunde, som "alla andra" föräldrar, jobba heltid under veckorna. Men eftersom att min dotter inte kommer få dagisplats där jag önskar förrän tidigast i augusti nästa år så är det ju inte möjligt. Jag får helt enkelt skita i helgmys i ett år framöver och njuta dubbelt så mycket när det väl är min tur att sitta med lördagsgodis i soffan och mitt barn i knät framför något roligt helgprogram.
Ja, så är det väl att bo själv med ett barn. Man kan inte få allt. Men jag är så lycklig över att jag har henne hela dagarna, innan kvällspassen. Så, egentligen har jag inte så mycket att klaga på.
Finaste vaggvisan.
Jag känner dig, jag känner dig så väl.
Dina fasor, dina våndor finns också i min själ.
Du är mitt kött och blod.
Det bär ett dyrbart namn, det är min kärlek utan villkor.
Jag gör vad jag kan.
Så stor och stark på dagen, men så liten mitt i natten,
när ingen ser, när ingen vet, kommer gråten mitt i skrattet.
Fem fingrar ska skydda dig.
Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.
Ett är hopp och ett är tro.
Handens fem fingrar vaggar dig till ro.
Hmmm...
Stort är mörkret nu.
Månen är itu,
men det är natten som gör dagen ljus och mitt ljus är du.
Och denna jord är rund,
finns här ingen annan som kan ge mig sån förtvivlan?
Och som är lika sann.
Du blir rädd för dina skuggor,
alla hot som aldrig når dig.
jag ska sjunga dig ett löfte,
och jag vet att du förstår mig.
Fem fingrar ska skydda dig.
Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.
Ett är hopp och ett är tro.
Handens fem fingrar vaggar dig till ro.
Om du tänker dig den skogsväg,
vi vandrar ibland,
gick vi stigen ner till vattnet.
Din hand är i min hand.
Se så långt där ner i djupet,
på botten av den sjön,
där finns en silverskatt som glimmar,
den är din inatt.
Så slumra in och dröm.
Fem fingrar ska skydda dig.
Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.
Ett är hopp och ett är tro.
Handens fem fingrar vaggar dig till ro.
Handens fem fingrar vaggar dig till ro.
Read more: http://artists.letssingit.com/lisa-nilsson-lyrics-handens-fem-fingrar-kg5n8v7#ixzz1eNbu1PgB
LetsSingIt - Your favorite Music Community
Handens fem fingrar- Lisa Nilsson
Jag känner dig, jag känner dig så väl.
Dina fasor, dina våndor finns också i min själ.
Du är mitt kött och blod.
Det bär ett dyrbart namn, det är min kärlek utan villkor.
Jag gör vad jag kan.
Så stor och stark på dagen, men så liten mitt i natten,
när ingen ser, när ingen vet, kommer gråten mitt i skrattet.
Fem fingrar ska skydda dig.
Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.
Ett är hopp och ett är tro.
Handens fem fingrar vaggar dig till ro.
Stort är mörkret nu.
Månen är itu,
men det är natten som gör dagen ljus och mitt ljus är du.
Och denna jord är rund,
finns här ingen annan som kan ge mig sån förtvivlan?
Och som är lika sann.
Du blir rädd för dina skuggor,
alla hot som aldrig når dig.
jag ska sjunga dig ett löfte,
och jag vet att du förstår mig.
Fem fingrar ska skydda dig.
Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.
Ett är hopp och ett är tro.
Handens fem fingrar vaggar dig till ro.
Om du tänker dig den skogsväg,
vi vandrar ibland,
gick vi stigen ner till vattnet.
Din hand är i min hand.
Se så långt där ner i djupet,
på botten av den sjön,
där finns en silverskatt som glimmar,
den är din inatt.
Så slumra in och dröm.
Fem fingrar ska skydda dig.
Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.
Ett är hopp och ett är tro.
Handens fem fingrar vaggar dig till ro.
Handens fem fingrar vaggar dig till ro.
Separationsångest?
Ibland kan jag känna att jag märker av på Nora att hon tagit lite skada av att Mr.Pappa flyttat ut. Varje gång han lämnar av henne så gråter hon hysteriskt i ett par minuter innan hon inser att hon inte får som hon vill (vilket skulle vara att han stannade hos oss såklart).
Nu ikväll hade han henne och skulle lämna av henne när jag slutat jobba. Vi pussade varandra hejdå (jag och Mr.Pappa alltså) och Nora hejade på så det stod härliga till. Vid ett tillfälle pussade hon mig på munnen, tog tag om våra nackar och tryckt ihop våra huvuden så vi kunde pussas igen.
Är det normalt att en ettåring reagerar såhär? Det känns som att hon är för liten för att förstå, egentligen?
Äntligen!
Gud, vilken tur att jag satte mig och letade julklappar till min mor. Hade jag inte gjort det så hade jag ju aldrig hittat Den, med stort D.
Eller?
Sjukstuga.
De få gånger som någon har bett mig vara frisk långt innan det är dags att göra något specifikt, då har jag alltid blivit akut jättesjuk.
Så även denna gång. Vi skulle iväg och träffa en väldigt sjuk släkting till mig i lördags. Någon som absolut inte får bli sjukare. Så jag fick verkligen inte bli sjuk. Tror ni inte att jag vaknar upp med feber, snor och halsont? Jodå. Ja, så det var bara för mig att köpa ett munskydd. Man måste ju ta vara på de gångerna som man får skjuts och faktiskt kan träffa de gamla i släkten. Man vet aldrig hur lång tid man har dem kvar i livet.
Helgen har försvunnit väldigt snabbt, trots att jag bara har jobbat nu på söndagen. Det blir ju så när man är sjuk och bara sover. Som tur är så har Noras pappa tagit henne så att jag har kunnat kurera mig. Det har faktiskt gått relativt bra.
Jag måste slå ett slag för Kan Jang. Det funkar, ta mig tusan!
Liten var också sjuk. Finns inget goare än hängiga bebisar♥
Svar.
Anonym frågar:
när du var gravid, var du orolig för missfall då? hur får man bort dom tankarna?
Mitt svar:
Jo, jag var rätt orolig faktiskt. Speciellt med tanke på att jag hade druckit en hel del alkohol innan jag fick reda på att jag var gravid. Jag fick reda på min graviditet i v. 8 och hade då 4 veckor kvar till den magiska 12:e veckan (då risken för missfall minskar och nästan är obefintlig) så jag var livrädd under de veckorna. Men när jag äntligen kommit över vecka 12 så försvann oron helt faktiskt. Det var nog framförallt för att jag hade en otroligt bra barnmorska som lugnade ner mig och sa att risken var väldigt liten och att det knappt finns något som du, som gravid, kan göra som skulle kunna skada barnet så mycket att det blir missfall.
Du kan nog vara lugn. Sålänge du är frisk och äter dina vitaminer och får i dig all näring du behöver så är risken för missfall ingenting att oroa sig över.
Re: Jag hade inte heller några symptom så därför kunde jag gå i 8 veckor utan att veta. Det var väl lite förnekelse också. Jag hade haft väldigt ont i brösten och varit trött typ, men hade inte relaterat det till att jag skulle vara gravid. Att jag ens gjorde ett grav-test var en slump faktiskt. Jag skulle byta preventivmedel till en P-dator och då var man tvungen att göra ett graviditetstest innan man kunde beställa den. Och ja, på den vägen är det...
Jag gjorde 4 ultraljud under min graviditet. 2 KUB (första gjordes i v.9 vilket var för tidigt), ett RUL och ett tillväxtultraljud. På alla ultraljudet fick vi höra att allt såg väldigt bra ut, det gjorde säkerligen sitt det med. Lugnade ner mig alltså.
En stund med Pottan!
Puss!
Hur kommer det sig att bebisar alltid ska pussas när de är som mest nerdregglade? Det slår liksom aldrig fel! (kan dock inte säga att det gör mig mindre lycklig över att få blöt kärlek från min dotter)
Ny barnvagn... igen.
Hur svårt ska det vara att hitta en barnvagn som man faktiskt trivs med och kan tänka sig springa runt med i ett par år? Vi har redan avverkat 3 stycken och vi letar nu efter en fjärde. Den sista vi har haft nu sedan i februari, den har vi varit supernöjda med, men ungen har vuxit ur den. Redan. Så, det är bara att sälja den och leta nytt.
Jag vill ha en Emmaljunga med svängbara framhjul. Man har blivit bortskämd med det under de senaste två vi haft. Det är i princip otänkbart att ha en med fasta hjul. Hur orkar folk bära vagnen vid varje sväng? Nej, det blir det inte. Såg dessutom att det inte direkt skiljde sig i pris på sittvagnarna hos Emmaljunga, om de hade svängbara eller fasta. Så då kan jag lika gärna vara lat.
Någon som har erfarenhet av denna? Emmaljunga Scooter S.
Min potta!
Jag får ofta frågan om min doter lärt sig gå eller stå själv. Jag förstår att folk undrar, men att fråga flera gånger i veckan blir lite irriterande. Nej, hon varken går eller står själv. Men hon har lärt sig tusen andra saker. Det är det ingen som frågar om... så nu tänker jag skryta lite.
- Hon går på potta flera gånger om dagen och gör alltid sina behov där. Jag har inte bytt en bajsblöja på kanske en månad, utan att överdriva. I vissa fall kryper hon självmant till pottan när hon är kissnödig.
- Hon har kunnat hålla sin flaska själv sedan hon bara var ett par månader.
- Hon förstår precis vad man har hörlurar, fjärrkontrollen och mobiltelefoner till.
- Hon håller takten till all musik jag spelar för henne och klappar alltid i takt. Musikalisk redan nu, alltså.
Så, även om hon inte kan stå och gå själv än så är jag förjävla stolt över min unge. Hon är helt otrolig!
Party party
Vilken av färgskalorna ska jag ha på festen imorgon?
Klänningen är rosa med massa blommor på...
Klänningen är rosa med massa blommor på...
Rosa eller grönt alltså. Vad tycker ni?
(det är alltså en försenad halloweenfest.)
Kalla Fakta.
Usch vad förbannad jag blir när jag ser på Kalla Fakta's program om dagis.
Förskolechefen påstår att "vanliga föräldrar" visst lämnar sina småbarn själva i 5 minuter eller längre. Att det skulle vara helt normalt.
Sådana kommentarer gör mig så otroligt förbannad. Vilken normal förälder skulle låta sin 2-åring springa omkring och leka i farliga miljöer alldeles ensam?
Det är ju uppenbart att det är personalbrist på dagis överallt, men då kan han väl säga det istället? Inte rättfärdiga det som har hänt. Det är självklart att det är personalens fel att den lilla pojken ströps i trädet. Det var ju under deras ansvar.
Nu har jag blivit helt nervös. Jättedumt av mig att kolla på programmet, jag vet. Men jag vill verkligen inte ha Nora på dagis innan hon är 3 år, det har jag alltid sagt. Nu är det inte säkert att det är möjligt för oss att ha henne hemma tills dess. Vi ska iallafall försöka få henne att bara gå max 3 timmar om dagen. Kommer bli betydligt mycket lättare när jag pluggar (vilket jag hoppas blir till nästa höst). Ja, vi får se helt enkelt... själva idéen med förskolan lockar mig absolut inte!
Vintertid.
Bara jag som verkligen känner av det här med vintertid+bebis? Inte en superbra kombo... hade gärna haft kvar gamla tiden.
Nora vill nu upp och leka kring sex-snåret. Det vill inte Noras mamma. Nora vill lägga sig innan sju. Det vill inte Noras mamma. Nora vill äta lunch vid tio på morgonen. Det vill inte Noras mamma.
Ja, ni förstår. Det går liksom inte. Så, jag antar att jag kommer ha ett par protest och skrikdagar, men vad gör man? Vi kan ju inte leva kvar i gamla tiden när ingen annan gör det.
Igår var jag ledig. Då gällde det verkligen att ta vara på tiden och göra allt det man vanligtvis hinner med på en vecka. Dvs träffa vänner, ringa alla viktiga samtal och springa runt och lämna viktiga saker överalllt. Jag hann med allt! Fick träffa Karolina och hennes Vendela. Nora kramades och slogs om vartannat.
Ringde ÖBO också och skällde på hantverkaren som gjorde ett uruselt jobb+ lämnade skruvar i hela lägenheten, som Nora ägnade timmar åt att plocka upp och stoppa i munnen... Härliga, di där hantverkarna!
Ringde ÖBO också och skällde på hantverkaren som gjorde ett uruselt jobb+ lämnade skruvar i hela lägenheten, som Nora ägnade timmar åt att plocka upp och stoppa i munnen... Härliga, di där hantverkarna!
Idag ska jag försöka hinna gå på möte och åka till Ikea och handla in saker som jag glömde köpa när vi flyttade. Lamputtagstjosan och sånt. Kanske kostar på mig en superlunch i deras restaurang också. Vardagslyx!
